Fördelen att ha läkare med forskningserfarenhet på en medicinsk estetisk klinik

Vad många inte vet är att forskning inte ingår med automatik i läkarutbildningen utan är en teoretisk ”extrautbildning” som man skaffar sig vid sidan om sin läkarutbildning och läkararbete. Normalt leder forskning till att man skriver en doktorsavhandling och blir promoverad till medicine doktor, den högsta examen som finns inom det svenska utbildningssystemet.

Kort om läkarutbildningen i Sverige 

Grundutbildningen till läkare är 5,5 år. 

Den teoretiska delen av läkarutbildningen innefattar ämnen som anatomi (läran om kroppens byggnad), cellbiologi, histologi (läran om kroppens vävnader), fysiologi (läran om kroppens funktioner), medicinsk kemi, medicinsk statistik, virologi, bakteriologi och farmakologi (läran om läkemedel).

Den kliniska delen innefattar bland annat ämnen som patologi (sjukdomslära), medicin, kirurgi, ortopedi, gynekologi, urologi, onkologi (läran om cancersjukdomar), dermatologi (läran om hudsjukdomar), öron-näsa-hals, psykiatri, barnmedicin och barnkirurgi, geriatrik (läran om åldrandet), socialmedicin och hygien.

Efter grundutbildningen följer AT, allmäntjänstgöring, som tidigare var 2 år men nu fasas ut för att följa EU. Därefter blir man legitimerad läkare.

För att bli specialistkompetent följer ytterligare 4-5 års klinisk utbildning inom den specialitet man valt.

Forskning och avhandling

Att utbilda sig inom forskning och skriva och få godkänt en doktorsavhandling tar i allmänhet minst 5 år. Tidigare gjordes större delen av forskningsarbetet på ledig och obetald tid men numera finns en tydlig struktur där man blir inskriven som doktorand vid en vetenskaplig institution och där man har sin handledare. Under forskningsutbildningen går man ett antal forskarutbildningskurser. 

Man behöver fördjupade kunskaper inom statistik, att sätta upp en tes och planera vilka försök eller undersökningar som behövs för att bevisa eller motbevisa den, hur man skriver en vetenskaplig artikel och får den publicerad. Forskningstiden innebär också att man måste läsa stora mängder vetenskapliga artiklar inom sitt ämne och att bedöma dem kritiskt. När man har skrivit ett antal artiklar så har man fått ihop material till en hel doktorsavhandling och det är dags att skriva en ramberättelse. 

Spika avhandlingen, disputationen och promoveringen

När man har skrivit och tryckt sin avhandling (”boken”) skall den spikas upp på universitetet så att alla kan läsa den och förbereda frågor till disputationen. När dr Pyra Haglund hade tryckt sin avhandling gick hon till vaktmästaren på Göteborgs Universitets huvudbyggnad och fick en hammare och 2 spik för att spika upp boken på anslagstavlan. Därav uttrycket ”då var det spikat”.

Disputation är den ceremoni där doktoranden skall försvara sitt forskningsarbete för en utsedd opponent och där även publiken har rätt att ställa frågor. Den dagen gäller det att ha alla sina kunskaper uppdaterade! När avhandlingen blir godkänd av opponenten och betygskommittén blir man medicine doktor.

Varje universitet har en promoveringsceremoni en gång om året då alla de forskare som avlagt doktorsexamen under året blir formellt promoverade. Man får ett doktorsdiplom och ofta en speciell doktorsring och doktorshatt eller lagerkrans. Promoveringen är en av de mest högtidliga akademiska ceremonierna och avslutas med middag och dans.

Vad är nyttan av att ha en doktorsexamen när man arbetar med estetiska medicinska behandlingar?

Inom estetiska behandlingar arbetar vi med en lång rad läkemedel, till exempel botox, och många olika medicintekniska produkter såsom fillers och lasermaskiner. Både läkemedel och medicintekniska produkter måste undersökas med noggranna vetenskapliga studier för att bli godkända. Studierna skall visa säkerhet och effektivitet. Om man är en seriös behandlare inom vår bransch så menar vi läkare på Stureplanskliniken att man måste läsa många av de underliggande studier som presenteras. Alla produkter som kommer på marknaden har inte högkvalitativa data som stödjer de påståenden man gör. En medicinteknisk produkt skall också vara CE-godkänd för att få användas i EU. När vi tittar närmare på CE-godkännanden så har vi sett exempel där en produkt har hänvisat till studier som gjorts på en annan, liknande produkt för sitt godkännande, men där man inte gjort forskning på sin egen.

Vi är vana att läsa vetenskapliga artiklar och läser dem gärna. Det ger oss en djupare förståelse för hur t ex botox fungerar, både vad som sker inne i cellen, vilka signaler och transmittorsubstanser som påverkas och vilka indikationer som säkert kan behandlas med läkemedlet. På samma sätt fördjupar vi oss i nya fillers och biostimulerare och när det gäller kemisk peeling har vi valt att arbeta med Dermaceutic och Eneomey som är de enda med CE-godkännande klass IIA, och där omfattande vetenskapliga studier ligger till grund.

Forskning kostar mycket pengar och de mest välstuderade läkemedlen, injektionsprodukterna, lasrarna och peelerna är de dyrare på marknaden. Det är ingen slump att vi på Stureplanskliniken väljer produkter från några av de ledande företagen i världen.

Läkarna på Stureplanskliniken och deras forskning

Dr Pyra Haglund skrev sin avhandling på Anatomiska institutionen i Göteborg om ”Exocytosis and endocytosis of thyroglobulin in the thyroid gland”. Hon visste det inte då, men de kunskaper hon skaffade om endocytos, upptag in i cellen, använder hon dagligen i arbetet med botox. 

Botox tas upp i nervcellen via en speciell receptor genom – endocytos! Och exocytos avser utsöndring av cellinnehåll via en speciell cellorganell, exosomen, en liten ”bubbla” som ofta innehåller signalsubstanser och nyttiga ingredienser. 

Exosomer har blivit ett felaktigt modeuttryck i vår bransch på senare år där man KALLAR produkter för exosomer men de är egentligen en blandning av nyttiga ämnen som man kan injicera.

En annan värdefull kunskap från Dr Haglunds forskningsår var att hon undervisade läkarstudenter i anatomi i 11 år. Att kunna sin anatomi in i minsta detalj, att veta exakt var alla strukturer i ansiktet ligger, är ovärderligt när man arbetar med injektioner och kirurgi i ansiktet. En gång lärare, alltid lärare: Stureplansklinikens personal har mycket goda kunskaper i anatomi vilket gör dem till skickliga och säkra behandlare.

Dr Sofia Öberg är inskriven forskarstuderande på Karolinska Institutet där hon studerar effekten av parathormon på muskelmassan. Muskelmassa har kommit i fokus på senare tid pga de nya viktminskningsläkemedlen som t ex Ozempic, där vi ser förlust inte bara av underhudsfett utan även av muskelmassa. Detta har i sin tur påverkan på den estetiska branschen eftersom många personer som tappat mycket i vikt också har förlorat volym i ansiktet och därmed ser trötta och hängiga ut. Där man vi erbjuda stor förbättring med fillers, biostimulerare och hudförbättrande behandlingar.

Forskning som grund för trygg estetisk vård

På Stureplanskliniken ser vi forskningserfarenhet inte som en meritbadge utan som ett praktiskt verktyg i vardagen. Det handlar om förmågan att ställa rätt frågor: Vad visar studierna egentligen? Är datan trovärdig? Motiverar evidensen att vi använder den här produkten på våra patienter?

Den kunskapen påverkar varje beslut vi fattar, från vilka produkter vi väljer till hur vi förklarar behandlingar för dig som patient. Du ska kunna känna dig trygg med att de råd du får hos oss grundar sig i vetenskap, inte i trender eller marknadsföring.

Det är därför vi investerar i forskning, i anatomikunskap och i kontinuerlig kompetensutveckling. Inte för att det syns utåt, utan för att det märks i resultatet.