Laxsperma som hudtrend: vad är polynukleotider och PDRN?
Det talas mycket om laxsperma i hudbehandlingar. Men det som används är inte obehandlad fiskmjölke, utan renade DNA-fragment som kan utvinnas ur mjölke från laxfiskar. I estetiska behandlingar möter du ofta begreppen polynukleotider, PN, och PDRN.
Att dessa behandlingar har blivit en trend hänger ihop med en större förändring inom estetiken. Fokus har stegvis flyttats från att framför allt återskapa volym till att också förbättra hudens kvalitet med så liten synlig förändring och återhämtningstid som möjligt.
Låt oss reda ut vad begreppen betyder, hur trenden har utvecklats och vad du kan förvänta dig.
Vad är skillnaden mellan PN och PDRN?
DNA består av kedjor av byggstenar som kallas nukleotider. Polynukleotider, förkortat PN, är sådana kedjor. PDRN står för polydeoxyribonukleotid och används vanligen om kortare DNA-fragment.
Begreppen används ibland som om de vore utbytbara, men produkterna kan skilja sig åt i bland annat kedjelängd, sammansättning och egenskaper. Därför går det inte att utgå från att alla behandlingar som kallas ”laxsperma” fungerar på samma sätt.
Hur kan DNA-fragment påverka huden?
Forskningen om PDRN har bland annat undersökt dess betydelse för vävnadsreparation och sårläkning. Två mekanismer som beskrivs är påverkan på signalering via adenosinreceptorer och tillförsel av byggstenar som cellerna kan återanvända när de bildar DNA. Det senare kan liknas vid ett reservdelslager.
Dessa mekanismer ska inte automatiskt tillskrivas alla PN-produkter. För polynukleotider inom estetiken finns studier som visar förbättringar av exempelvis hudens fukt, elasticitet och fina linjer, men forskningsunderlaget är fortfarande begränsat. Resultat från sårläkning är heller inte samma sak som dokumenterad hudföryngring.
För dig som överväger behandling är det därför den aktuella produkten, behandlingsmetoden och din huds förutsättningar som behöver bedömas.
Från fillers till biostimulering: så har trenden utvecklats
För att förstå intresset för polynukleotider behöver man se hur estetiska behandlingar har utvecklats. Under många år var fillers den dominerande estetiska injektionsbehandlingen. Fillers är fortfarande ett viktigt verktyg när man vill återskapa förlorad volym eller förbättra ansiktets konturer och proportioner.
Samtidigt började fler efterfråga diskreta behandlingar som förbättrar hudens fukt, spänst och struktur utan att ge tydlig volym. Skinboosters och behandlingar som Profhilo blev en del av den utvecklingen.
Det finns också en baksida med alltför mycket filler. Om stora mängder läggs vid upprepade behandlingar kan ansiktet få ett överfyllt utseende, ibland kallat ”pillow face” eller kuddansikte. Det betyder inte att fillers i sig ger ett onaturligt resultat. Rätt indikation, rätt mängd och en långsiktig behandlingsplan är avgörande.
Nästa tydliga trend blev mer kraftfulla kollagenstimulerande behandlingar. Hit hör bland annat kalciumhydroxyapatit, CaHA, som finns i Harmonyca, poly-L-mjölksyra, PLLA, i Sculptra och polykaprolakton, PCL, i Gouri. De används för att stimulera en gradvis nybildning av kollagen och kan vara aktuella när huden har förlorat elasticitet och stöd.
Dessa produkter verkar inte på exakt samma sätt, men de bygger på en kontrollerad vävnadsreaktion som aktiverar hudens reparativa processer. Efter en behandling kan man få övergående svullnad, ömhet eller en känsla av hårdhet. Risken för ojämnheter och andra reaktioner beror bland annat på produkt, behandlingsområde och mängd. Därför ska behandlingen planeras individuellt och inte upprepas tätare än vad den aktuella metoden medger.
Nu ser vi ett växande intresse för mildare biostimulering och regenerativa behandlingar som framför allt riktar sig mot hudkvalitet. Här passar polynukleotider och PDRN in. De beskrivs ofta som ett alternativ som inte bygger på samma uttalade vävnadsreaktion som de kraftfullare kollagenstimulerarna. Samtidigt är verkningsmekanismerna inte fullständigt klarlagda, och olika PN- och PDRN-produkter ska inte likställas.
Det är just kombinationen av diskreta förändringar, fokus på hudkvalitet och förhållandevis kort återhämtning som har gjort behandlingar med lax-DNA så omtalade.
Är polynukleotider ett alternativ till fillers?
Det beror på vad du vill behandla. Fillers kan användas för att återskapa förlorad volym och förbättra ansiktets konturer och proportioner. Behandlingar med polynukleotider används framför allt med målet att förbättra hudkvaliteten.
En behandling som riktar sig mot fina linjer och hudstruktur löser alltså inte nödvändigtvis samma problem som en volymgivande filler. Naturliga resultat handlar om att välja rätt metod och en lämplig behandlingsmängd, inte om att en viss produktgrupp alltid är bättre än en annan.
Det finns också andra former av biostimulering, där målet är att stimulera hudens egen vävnadsbildning. Produkterna har olika egenskaper och ska inte behandlas som en enda grupp med samma effekt eller riskprofil. Vid konsultationen går vi igenom vad din hud behöver och vilka alternativ som är relevanta.
Polyphil och Infuzion: behandling med eller utan nålar
På Stureplanskliniken arbetar vi med två olika behandlingsspår: Polyphil från Croma för injektion och Zalmon DNA Complex med Infuzion för behandling utan nålstick.
Polyphil innehåller polynukleotider som injiceras i huden. Vid Infuzion används i stället elektrisk ström för att tillföra en produkt med bland annat lax-DNA och hyaluronsyra. Zalmon DNA Complex är avsedd att användas med Infuzion-systemet.
För dig som vill undvika nålar kan Infuzion vara ett intressant alternativ. Efter den nålfria behandlingen kan man vanligtvis återgå till sina dagliga aktiviteter direkt. Det är däremot inte samma behandling som injicerade polynukleotider, och man ska inte förutsätta samma effekt. Vi hjälper dig att förstå skillnaderna inför ditt val.
Finns det risker och behövs återhämtning?
Efter injektioner med polynukleotider kan du få tillfällig svullnad, rodnad, ömhet eller blåmärken. Hur huden reagerar och hur länge reaktionerna syns varierar. Planera därför inte utifrån att huden säkert ser opåverkad ut direkt efteråt.
Att råvaran renas innebär inte att en behandling kan beskrivas som allergifri eller riskfri. Berätta om allergier, sjukdomar, läkemedel och tidigare reaktioner på behandlingar, så att vi kan bedöma vad som är lämpligt för dig. Du får information om risker och eftervård för den metod och produkt som är aktuell.
Du kan också läsa om hur vi arbetar med kunskap och trygghet på kliniken.
Vilken behandling passar din hud?
Hudens fukt, struktur och elasticitet är olika frågor, liksom förlust av volym. En trend kan väcka nyfikenhet, men behandlingsvalet behöver utgå från dina förutsättningar och vad du vill förbättra.
Kontakta oss för rådgivning och hjälp att boka en konsultation. Vi går igenom dina önskemål, vilka resultat som är rimliga och om någon behandling passar dig.
Texten är skriven av dr Pyra Haglund och faktagranskad av Stureplansklinikens personal.